Lösningen som saknar problem/Problemet utan lösning

Hem / Krönika / Lösningen som saknar problem/Problemet utan lösning
Lösningen som saknar problem/Problemet utan lösning

Europeiska unionen har utlyst 2018 till ett kulturarvsår: European Year of Cultural Heritage (https://europa.eu/cultural-heritage/about) Och tidigare i år öppnade slutligen Europaparlamentets storstilade projekt, ett museum för europeisk historia, eller som man själv kallar det: Den europeiska historiens hus, i Bryssel (http://www.europarl.europa.eu/visiting/en/brussels/house-of-european-history ).

 

Samtidigt som den nyss kraftigt expanderade unionen är skakad och för första gången förlorar en medlemsstat är alltså aktiviteten för att visa och skapa dess historia och kulturarv stor. Trots ett tydligt – respektfullt eller ängsligt, här kan man välja själv – uppvisande av de nationella bidragen och inslagen i dessa aktiviteter och samlingar är det det europeiska som sätts i centrum. Kulturarvsåret kan vi inte utvärdera än, men hur ser det europeiska narrativet ut i det nya muséet?

 

De besök jag gjorde en decemberhelg 2017 tog lång tid, och det finns ett antal perspektiv som kan diskuteras, naturligtvis, från alla de inlånade föremålen som ställs ut, över de animerade och andra visuella gestaltningarna till den stora berättelse som de ska bidra till: Den om hur vi nu befinner oss i en europeisk gemenskap som har byggts på en dramatisk, problematisk och lång historia och där vi har överkommit krig och splittring. Men här finns också många enskilda trådar. En av dem talar om genus, inte minst om förändrade normer och ett förändrat vardagsliv och politik under det senare 1900-talet som formades av de stora krafterna i ekonomin, men också av kvinnorörelsen och dess krav. Vi får glimtar ur såväl den första som den andra vågen, och visst finns här milstolpar av typen ”första kvinnan som …”.

Men, på det hela taget är intrycket att vi här inte får något problem att förhålla oss till: Alltså, rasismen får kolonialismen som sin bakgrund. Uppkomsten av socialism och liberalism relateras till industrialisering och klassamhälle. Men varifrån kommer behovet av kvinnornas frigörelse? Den europeiska historiens hus förefaller ge oss en lösning utan att benämna problemet – det vill säga det starka inslaget av patriarkala ordningar i politik, ekonomi och vardagsliv under samma, långa historia.


Ann Ighe är FD i ekonomisk historia, lektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt redaktör för tidskriften Ord&Bild.

 

2016 publicerade hon en längre essä om europeisk historia och kulturarv, i tidskriftens temanummer om Kulturarv (nr 3-4 2016). Den går också att läsa på nätet: http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/arvet-efter-2015-1?rq=arvet%20efter